Nää. Jag har inte tröttnat på thaimat än. Det har barnen. I alla fall det stora. Men där handlar inte om att tröttna. Det handlar om att aldrig gilla, för att man aldrig provar. Varför är barn (generalisering av de flesta yngre kids jag känner, som inte är bebisar. För då gillar man allt istället) har svårt får att få saker blandade, inte gillar såser, inte gillar nya saker. Inte gillar nåt som smakar något egentligen. Konstigt!
Och sen blir man vuxen och vill att allt ska ha mycket smak, det mesta är trist utan sås etc. I vilken ålder slår det över? Den magiska matåldern. 12?
En helt annan grej, går det att vara vegan här? Det är ju typ fisksås i allt. Fisksås gillar nog alla thaibarn i af.
Hur det går med simskolan? Sådär. Men barnet vågar nästan doppa huvudet, om han håller för näsan. Nästan. Baddaren nästa.